Geraldine Javier (f. 1970) är en filippinsk konstnär vars arbete förenar olika material och tekniker, från måleri till broderi och från växttryck till rostfärgning.
Javier har vuxit upp i Manilas metropolområde och flyttade till landsbygden för ungefär tio år sedan. Hon upplevde flytten som omvälvande: den fördjupade hennes relation till den lokala gemenskapen, till naturen och till växtligheten.
Växter är för henne inte bara ett material för att göra konst utan också en källa till inspiration. Javier är en passionerad trädgårdsentusiast och är engagerad i ekologiska jordbruksmetoder. Av växterna har hon anammat förmågan att anpassa sig till föränderliga förhållanden. Även hennes konstnärliga process innebär förändring och att hitta nya tekniker.
I hennes projekt framhävs hembygdens gemenskap, och hon producerar ofta sina verk i samarbete med traktens kvinnor. Verken som kommer till genom processer präglade av delaktighet behandlar ofta anpassning och överlevnad i miljökrisernas mitt.
Foto: Cherry Sulad
Geraldine Javier: Jord, vatten, luft, eld, tomhet, 2024. Helsingforsbiennalen 8.6–21.9.2025, Esplanadparken. Foto: HAM / Helsingforsbiennalen / Henni Hyvärinen
Jord, vatten, luft, eld, tomhet, 2025
Konstverkets plats: Esplanadparken
Jord, vatten, luft, eld, tomhet är en kollektiv installation som kombinerar trädskyddande talismaner, växter och återvunnet material. Talismanerna är gjorda i verkstäder tillsammans med barn från de lägre klasserna i några Helsingforsskolor och stadsbor. Deltagarna gjorde symboler av ståltråd som beskrev naturen och som sedan lindades in i tyg. Tygerna och metallburkarna, i vilka växtskott planterades, ger verket nytt liv. Tidens gång syns i de rostfläckiga tygerna och växterna som breder ut sig längs strukturerna. Verket ställer frågan hur vi kan leva i en ömsesidig, respektfull och njutbar relation med vår miljö.
Geraldine Javier: Vittnet, 2025, detalj. Helsingforsbiennalen 8.6–21.9.2025, Skanslandet. Foto: HAM / Helsingforsbiennalen / Maija Toivanen
Vittnet, 2025
Konstverkets plats: Skanslandet
I verket föreställer vi oss en framtid där växter, människor och djur har återintagit en övergiven byggnad. Tygpelare färgade med växttryck imiterar trädens former. Metoden går ut på att man med hjälp av färgämnen från blad och blommor gör tryck direkt på tyg med hjälp av ånga. Verkets träd är åskådare till och offer för klimatförändringen, men de är också en tröstande påminnelse om naturens förmåga att läka sig själv och oss.