Helsingforsbiennalen ordnas vid havet på ett unikt historiskt naturområde på Skanslandet. Namnet på den första biennalen, Samma hav, påminner oss om att allt är beroende av allt. Det här har blivit allt tydligare till följd av den pågående miljökrisen och coronapandemin.
Huvudkuratorerna för Helsingforsbiennalen 2021 Pirkko Siitari och Taru Tappola har döpt biennalen till Samma hav. Samma hav är en metafor för samhörighet. Namnet syftar på att allt på jorden är beroende av allt annat och att konsekvenserna av alla slags handlingar inte kan lösgöras från sin kontext. Inför miljökrisen befinner vi oss vid samma hav. Men samtidigt som havet varierar på olika ställen och vid olika tidpunkter varierar också krisens konsekvenser avsevärt för olika människor och arter.
Havet anknyter också väsentligt till biennalens huvudsakliga utställningsplats, Skanslandet. Skanslandet är den konkreta och begreppsliga utgångspunkten när det gäller kuratorsarbetet. Det är en unik havsfästning utanför Helsingfors både till sin historia och till sin natur.
Konstnärerna på biennalen har hämtat inspiration från Skanslandet under sitt arbete på ön. De teman som härstammar från ön ger olika perspektiv på ömsesidiga kopplingar och beroenderelationer. Dessa teman utgörs av bland annat förhållande till naturen, gränser och identiteter, tid och förändring, samt samhörighet och empati.
Konsten återspeglar Skanslandets natur och historia – och öppnar nya och även överraskande perspektiv på den imponerande miljön men samtidigt också samtidsfenomen.
“Vi tror att konsten har en enorm potential och en viktig uppgift i vår tid. Konsten har en unik förmåga att utvidga vårt tänkande och vår fantasi. Internationell konst öppnar genom sina varierande frågeställningar nya kanaler för dialog och empati samt omsorg om vår delade livssfär. Samma hav påminner oss om att vi delar vår gemensamma planet, där allting växelverkar och där vår överlevnad i grund och botten beror på våra medmänniskor och vår miljö”, säger kuratorerna.
Pirkko Siitari är chef för utställningar på HAM. Hon har tidigare lett flera olika institutioner, bland annat Museet för nutidskonst Kiasma i Helsingfors (2010-2015) där hon också arbetade som chefscurator (2008-2010), Kervo konstmuseum (2004-2008) och Nordliga Fotocentret i Uleåborg (1990-talet). Siitari var också chefskurator för Finlands fotografiska museum i Helsingfors (1999-2004). Tidigare kuraterade projekt är, bland annat, Paweł Althamer, I (am), HAM (2019), Nature as a Playground, Museum of Photography, Seoul (2018), Alfredo Jaar, Kiasma (2014) och ARS11, Kiasma (2011). Hon studerade konsthistoria och historia vid Jyväskylä universitet och konstteori vid Jan van Eyck Akademi, Maastricht, Nederländerna.
Taru Tappola varit chef för offentlig konst vid HAM Helsingfors konstmuseum sedan år 2017 och leder ett team som beställer offentliga konstverk för Helsingfors stad. Hon har tidigare arbetat som curator av utställningar på Helsingfors konstmuseum (2001-2003), Helsingfors Konsthall (2004-2006) och Museet för nutidskonst Kiasma (2006-2009) och kuraterat talrika internationella och finländska utställningar av samtidskonst. Tappola utvecklade vidare sin yrkesbakgrund i kuratering och förmedlade konst och engagerade publiker som tillfällig chef för Helsingfors Konsthall (2010-11) och utbildningschef på HAM (2013-17). Hon studerade konsthistoria vid Helsingfors universitet.