Helsingforsbiennalen hyllar även offentlig konst

Konst är något som tillhör alla i Helsingfors – och det syns i form av hundratals konstverk i stadens offentliga rum. Helsingforsbiennalen fungerar som en plattform för några nya offentliga konstverk för vilka Helsingfors ska bli ett permanent hem. ”Biennalen på Skanslandet är en fantastisk miljö att visa intressant, ny offentlig konst i”, säger Taru Tappola, chef för offentlig konst vid HAM och biennalens andra huvudkurator.

Jättelika rosa armar av stål lockar till att klättra eller stå framför konstverket för en bild på Instagram. Skulpturen Early One Morning – Eternity Sculpture av den svenska konstnären Jacob Dahlgren avtäcktes sommaren 2019 i Fiskehamnen och har gett mycket glädje och inspiration för förbipasserande och invånarna i området.

”Konstnären ville skapa ett rum som ger möjlighet att hämta andan och vara lekfull. Dahlgren har utan tvekan också lyckats med det, och skulpturen är ett fint exempel på ny och intressant offentlig konst”, gläder Taru Tappola, chef för offentlig konst vid HAM och biennalens andra huvudkurator.

I Helsingfors finns det offentlig konst i parker, på torg och gårdar, men också inomhus, på ämbetsverk och hälsostationer. Samlingen upprätthålls och utökas av Helsingfors stads konstmuseum HAM.

”Alla stadens invånare har rätt att leva i en god miljö, och därför beställer HAM regelbundet också ny konst som man placerar demokratiskt i olika stadsdelar och på nya områden” säger Tappola.

Helsingfors värnar om procentprincipen

Procentprincipen bidrar till jämlikhet. Det är en finansieringsmodell för konstupphandlingar där cirka en procent av budgeten för större byggnads- och renoveringsprojekt i Helsingfors används till konst. Procentprincipen infördes i Helsingfors år 1991, och år 2011 beslutade stadsstyrelsen att fortsätta med principen.

För tillfället finns det cirka 3 500 konstverk i olika offentliga rum i staden, både inomhus och utomhus. Av dessa är 450 verk sådana att de kan beskådas dygnet runt.

Enligt Taru Tappola har Helsingfors följt procentprincipen exemplariskt. På många sätt är staden en förebild även i internationell jämförelse.

”Helsingfors är en aktiv konst- och kulturstad, och olika förvaltningar jobbar exceptionellt bra ihop med varandra. Viljan att främja konst är stark. I andra städer finansieras offentlig konst i mycket högre grad med privata medel.”

Taru Tappola (höger), chef för offentlig konst vid HAM och biennalens andra huvudkurator, berättar om biennalens koncept till internationella journalister. Bild: Maija Toivanen.

Offentlig konst ökar i popularitet och överraskar

Den offentliga konsten har fått en mycket mer framträdande roll ute i världen. Det förklaras av att konst har blivit mer vardagligt och mer jämlikt: konst är något som finns i människors vardag, det krävs inga museer eller gallerier för det. Många offentliga konstverk blir kära för stadsbor, och det ordnas olika evenemang och jippon kring dem.

”Antalet nya offentliga konstverk i Helsingfors ökar hela tiden. För ett år sedan blev 15 nya konstverk klara, i år är det ännu fler. För tillfället har vi sammanlagt 55 konstverk i process. Det finns många ny- och ombyggnadsprojekt i staden som är på väg att genomföras. Det bidrar till konstanskaffningar”, berättar Tappola.

Ett gott exempel är konst på stadens metrostationer som resenärerna dagligen får njuta av när de pendlar till och från jobbet. Eller så kan man bekanta sig med konst medan man är ute på kvällspromenad. Allt oftare är offentlig konst också något som överraskar.

”Offentlig konst är idag också mycket annat än skulpturer och målningar. Det kan också vara något som händer, till exempel en performans på en närliggande klippa. Det som är också nytt är att ett offentligt konstverk kan vara tillfälligt – allt behöver inte vara för evigt”, säger Taru Tappola.

HAM väljer ut offentliga konstverk genom en process där man bjuder in en konstnär som anses vara lämplig för just det konstnärliga objektet. Enligt Tappola sätter man vid valet stort pris på mångfalden: de utvalda konstnärerna kan vara finländare eller från andra länder, unga eller mer erfarna, och representera olika branscher.

“Ibland kan man genomföra en uttagningsprocess om det finns resurser för det. Det är ett bra sätt att hitta nya förmågor.”

Helsingforsbiennalen hyllar offentlig konst

Tappola, som är den andra huvudkuratorn för Helsingforsbiennalen, är glad över att det nästa sommar finns intressant offentlig konst av hög kvalitet utställd på Skanslandet. Biennalen är också i sig ett evenemang för offentlig konst, eftersom den arrangeras ute i naturen i det offentliga rummet på Skanslandet. Dessutom fungerar den som en plattform för några nya offentliga konstverk för vilka Helsingfors ska bli ett permanent hem. Inga konstverk blir kvar på Skanslandet efter att biennalen avslutats.

“Helsingforsbiennalen presenterar internationell samtidskonst samtidigt som den lyfter fram inspirerande och intressant offentlig konst. Biennalen är ett bevis på att offentlig konst har en betydande roll och en stor potential i Helsingfors”, gläder Tappola.

Läs mera: En förteckning över HAMs offentliga konstverk (kan ses även i kartform) finns här.

Helsingforsbiennalens konstnärer och konstverk offentliggörs senare.

Skriven av: Heidi Kalmari