Helsingforsbiennalen öppnar för allmänheten 12 juni

Helsingforsbiennalen är ett evenemang för samtidskonst, som öppnar för allmänheten den 12 juni och pågår till den 26 september. Den första Helsingforsbiennalen hålls vid havet, på Skanslandet, som är en unik historisk naturplats. Biennalen presenterar 41 konstnärer eller grupper av konstnärer, och 75 procent av verken är helt nya och har inte visats tidigare. I helheten ingår bild- och ljudkonst samt installationer, skulpturer, videor, filmer och performance. Biennalen genomförs inom ramen för de coronarestriktioner som regionförvaltningsverket utfärdat för evenemang.

Biennalens konstverk finns längs den markerade vägen på Skanslandet, både utomhus och i historiska byggnader, krutkällare och övergivna bostadshus. En tredjedel av verken på Skanslandet kan beses utomhus. En del av verken finns på fastlandet runt Helsingfors, till exempel på HAM Helsingfors konstmuseum och på centrumbiblioteket Ode. Konsten och evenemanget kan också upplevas digitalt.

”Helsingforsbiennalen öppnas i en helt annan atmosfär än vad vi ursprungligen planerade. Biennalen visar Helsingfors styrka som konst- och kulturstad, men också den beslutsamhet och ambition med vilken vi ville genomföra evenemanget trots de ovanliga omständigheterna. Det är mycket viktigt att Helsingfors inte stannar upp efter coronakrisen, utan att vi gör allt för att stödja den kulturella och konstnärliga sektorn och dess aktörer, och förmågan att återhämta sig efter krisen. Detta är viktigt inte bara för staden Helsingfors, utan också för dess invånare. Biennalen öppnas för allmänheten i en tid då konstens betydelse för människor är större än någonsin”, berättar Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori.

“Vi har samarbetat kring Helsingforsbiennalen i åratal; och vi är mycket glada över att äntligen kunna öppna biennalen för allmänheten. Tack till hela teamet, våra samarbetspartners och särskilt till biennalens konstnärer, som har arbetat beslutsamt och outtröttligt för biennalen. Vi hoppas att besökarna ska inspireras av konsten och naturen, och återhämta sig från ett utmanande år”, säger Maija Tanninen-Mattila, direktör för Helsingforsbiennalen och chef för HAM.

Konsten för en dialog med ön

Den första Helsingforsbiennalens huvudkuratorer Pirkko Siitari och Taru Tappola har döpt biennalen till Samma hav. Namnet syftar på att allt på jorden är beroende av allt annat och att konsekvenserna av alla slags handlingar inte kan lösgöras från sin kontext. Detta har blivit ännu tydligare genom den pågående miljökrisen och coronapandemin. Inför miljökrisen befinner vi oss vid samma hav. Men samtidigt som havet varierar på olika ställen och vid olika tidpunkter, så varierar även krisens konsekvenser för olika människor och arter.

Huvudkuratorerna har tillsammans med kuratorsteamet valt ut 41 konstnärer eller konstnärsgrupper. Konstnärerna har inbjudits att skapa nya platsbundna konstverk på Skanslandet eller att visa tidigare konstverk, som för en dialog med ön. Bland de teman som lyfts fram i Helsingforsbiennalens verk återfinns naturförbindelse, gränser och identiteter, tiden och dess skikt, empati och gemenskap.

Många av de platser och utrymmen som omger verken på Skanslandet smälter samman med verken. Dafna Maimon förvandlar krutkällaren till människans tarmsystem, och i Tuomas A. Laitinens verk görs krutkällaren till en märklig zon eller ett enormt mikroskop. Aleksanderbatteriets krutkällare och kanonrum, valv och spiraltrappor är en oskiljaktig del av Maaria Wirkkalas installation. Samir Bhowmik lotsar med sin performance och sitt videoverk besökaren på en forskningsresa för att söka Skanslandets verkliga och inbillade infrastruktur. Katharina Grosse förvandlar Skanslandets gamla rivningsfärdiga skolbyggnad och dess omgivning till en målning.

Den globala ekologiska krisen och Skanslandets unika natur har inspirerat många konstnärer att hitta ett samband med naturen. Hanna Tuulikki betraktar begreppet skogstäcke i den finländska folkliga traditionen som en metafor för förlusten av identiteten och av förhållandet till naturen. Verkets ljudvärld innefattar en kulande sångimprovisation, inspelade på Hanna Tuulikkis övergivna släktgård. Outi Pieski och hennes döttrar Birit och Katja Haarla gör en videoinstallation som strävar efter att återställa det brutna sambandet med naturen. Rummet, dansen, musiken och det samiska hantverket duodji, bildar en helhet där olikheten omvandlas till ett sammanhang.

Uwa Iduozees fotoserie skildrar människor som har lämnat sitt hemland och byggt ett nytt liv någon annanstans. Det är en hyllning till de människor som, likt Iduozes far, flyttade till Finland i vuxen ålder och tog med sig sina fantasier och drömmar.

Inga Meldere gräver likt en arkeolog fram spår av livet på det slutna Skanslandet under 1950–70-talen och bevarar antydda barndomsminnen från de tidigare invånarna i form av målningar i de övergivna bostadsrummen. Marja Kanervos film leder till en drömlik resa till ett platsbundet verk, som konstnären realiserade i Lotshusets A-trappa. Hon skalade och tvättade fram boendets tidslager, lyfte fram vardagliga föremål och spår, och betraktade ljuset och dess rörelse i rummen.

Strävan efter samhörighet och empati står i centrum för många av konstnärerna som deltar i biennalen. Paweł Althamer gjorde två filmer i samarbete med Sveaborgs öppna anstalt. I VR-filmen frigörs internerna från sin instängda miljö och får kontakt med naturen och sig själva under sin flykt. I en dokumentär som beskriver hur VR-filmen skapades berättar internerna om sitt liv, sina förhoppningar och om friheten. Filmernas två olika verkligheter och berättelsestilar fungerar som empatiövningar. Även Kuyngwoo Chuns verk är integrerade i samhället. Det centrala är kommunikation, lyssnande och att uppmärksamma andra varelser, vare sig de är människor eller kanske fåglar.

En del av verken finns också på fastlandet runt Helsingfors. Joni Kärkkäinens och koreografen Jukka Tarvainens verk i Tölöviken uppmuntrar till att närma sig konsten genom egen tolkning, tillvaro, uppfinning, undersökning och rörelse. Idén till verket fanns på det delade Skanslandet: en del av ön är tillåten att besöka, den andra inte. Janet Echelmans skulptur reser sig högt över Senatstorget i Helsingfors centrum under augusti. Den påminner oss om människans komplexa sammanhang med de stora tidscyklerna och systemen i vår fysiska värld. Skulpturen omsluts av en föränderlig värld av färg och ljud, som betraktaren kan påverka genom sin mobiltelefon. Verkets händelsedel den 19 augusti har tagits fram i samarbete med Helsingfors festspel.

Biennalen sammanför konsten och invånarna

Helsingforsbiennalens huvudutställning ute på Skanslandet kompletteras under hela sommaren av interaktiva installationer och performancekonst, workshoppar och samtal med konstnärer. Det kommer att ordnas evenemang både ute på Skanslandet, på fastlandet och digitalt. Evenemangen kommer att arrangeras så att det kan upplevas inom ramen för gällande coronarestriktioner. Med hjälp av det digitala innehållet förbättras biennalens tillgänglighet, vilket ger även dem som inte kan besöka Skanslandet en möjlighet att uppleva biennalen.

Biennalens program har också tagits fram tillsammans med Helsingfors stad, olika organisationer och invånarna. Till exempel virkade över 3000 stadsbor koralldelar till verket Helsingfors satellitrev som kan ses på Ode och på Skanslandet. Det är en del av ett större projekt, Virkade korallrev, som Margaret och Christine Wertheim genomför tillsammans med olika organisationer runt om i världen. I arbetet med att virka konstverket deltog seniorcenter och skolor i Helsingfors, andra organisationer samt deltagare i bibliotekens, kulturhusens och HAM:s virkningsevenemang.

Biennalen syns också i skolorna och i lekparkerna. Femte årskursens elever i Helsingfors får besöka biennalen som en del av kulturstigen i den grundläggande utbildningen, och i lekparkerna ordnas under sommaren Minibiennalen konstverkstäder.

Evenemangskonceptet Helsinki Biennial Inspired presenterar kultur- och konstevenemang som inspirerats av biennalen. De ordnas av till exempel Helsingfors kulturcentrum, ungdomstjänster och seniorcenter samt företag och konstinstitutioner.

Läs mer om programmet här. Se alla evenemang i Helsingforsbiennalens evenemangskalender. 

Besökarinfo finns här.

Bild: Alicja Kwade: Big Be-Hide 2019 ©Maija Toivanen/HAM/Helsingforsbiennalen 2021