Platsspecifitet gör konstevenemanget större
Helsingforsbiennalen vill vara mer än ett vart annat år återkommande konstevenemang. Därför inbjöds forskningsenheten BIOS att delta i utformningen av biennalen redan i startskedet. En tvärvetenskaplig expertgrupp på miljöfrågor utarbetade riktlinjer för vad som utgör värdet i ett konstevenemang idag och hur det kan implementeras på ett hållbart sätt.
Den mest radikala frågan är naturligtvis om evenemang av det här slaget överhuvudtaget kan organiseras längre. Paavo Järvensivu från forskningsenheten BIOS talar direkt, så som det också förväntas av honom. Helsingforsbiennalen konsulterade en tvärvetenskaplig forskargrupp för att granska konstevenemanget ur ett socioekologiskt hållbarhetsperspektiv. Uppdraget var sällsynt för BIOS-gruppen, som består av bland annat filosofer, nationalekonomer, samt litteratur- och naturvetare.
”Det är jättebra att en företeelse – i detta fall Helsingforsbiennalen – kan tas under lupp på ett genuint holistiskt sätt och så, att till exempel klimatfrågorna beaktas på allvar. Mer sällan kommer vi överhuvudtaget åt att prata om till exempel det post-fossila samhället”, säger Järvensivu.
Mer om post-fossilt senare, före det återgår vi till den första frågan. Om konstevenemanget utöver den ekologiska biten granskas ur ett kulturellt perspektiv, framkommer frågan hur Helsingforsbiennalen bidrar till att avbilda vår samtid.
“Biennalen kan vara avstampen till den kulturella processen för ekologiska frågor,” funderar Järvensivu.
Det socioekologiska värdet av ett konstevenemang förstärks också av dess platsspecifika betydelse, vilket innebär att den inte kan äga rum var som helst. Nästa sommar är Helsingforsbiennalen betydelsefull särskilt på Skanslandet och i de maritima delarna av Helsingfors.
”Om publiken och artisterna är starkt engagerade höjs också nivån för det konstnärliga innehållet. Om evenemanget är bundet till just Skanslandet, måste även konstverken ha en djupare koppling dit. Platsspecifitet behöver dock inte innebära att konstverken tvingas kommentera uttryckligen Skanslandet.”
Järvensivu anser att evenemangets platsspecifika karaktär kan ha en överraskande stor betydelse för allmänheten, och kan ge biennalen attraktionskraft.
“Ett besök på biennalen kan minska på annan konsumption och den kan bli en höjdpunkt under året för lokalbefolkningen. Istället för att ta flyget till en annan destination kan det visa sig att det här är ett bra ställe att vara på för att få nya perspektiv.”
Post-fossilt, vad är det?
Fossila bränslen och deras omfattande användning har möjliggjort överflöd och en bekymmerslös livsstil. Människor behöver inte nödvändigtvis veta något om sig själva, inte var maten kommer ifrån eller hur man till exempel tar sig ut till ön och vilka konsekvenser det har. Men vad händer om vi kommer till en vändpunkt, varefter mindre energi används och allt inte alltid finns tillgängligt? Det här är vad BIOS-gruppen menar med post-fossilt.
För ett konstevenemang skulle post-fossil livsstil innebära till exempel det, att engångskonstverk och snabba punktvisa resor för stora, globala publikmassor skulle falla bort. Det skulle heller inte längre finnas några lätta och bekanta “McCustomer”-kundupplevelser.
Kort sagt, det innebär ett nytt sätt att leva och uppleva i en ny tid.
“Det kan vara en smärtsam process, men i bästa fall kan den också ge rum för upptäckter och tanke. Hur samlever vi med olika arter?”
Om man på fikapausen eller i en politisk debatt tar upp det post-fossila samhället är det troligt att repliken väcker debatt, fnysningar och bristande förståelse. Genom konsten kan ämnet ventileras mer fritt och öppet.
“Allra roligast skulle det vara om biennalen eller konstverken kunde föra oss vidare till något nytt, långt bort från vår nuvarande fossila verklighet. Vad är glädjande och hur är vi med varandra då? Vi kan pröva på att leva annorlunda, samtidigt skulle synligheten för alternativ livsföring öka”, funderar Järvensivu.
Inom konsten finns en stor makt och möjlighet att illustrera och uppfatta en annan typ av verklighet, en ekologiskt och socialt mer hållbar sådan. Den chansen tar Helsingforsbiennalen vara på nästa sommar.
Läs mer om forskningsenheten BIOS och dess idéer om vad ekologisk återuppbyggnad innebär:
Skriven av: Heidi Kalmari