Skip to content

Emilija Škarnulytė

LT

Emilija Škarnulytė, född i Litauen, är en nomadisk bildkonstnär och filmare. Škarnulytė arbetar inom sfärerna dokumentär och det imaginära, gör filmer och engagerande installationer och utforskar den djupa tiden och de osynliga strukturerna. Hennes teman sträcker sig från det kosmiska och geologiska till det ekologiska och politiska.

Helsingfors Biennal 2023 visar hennes nybeställda filminstallation, Hypoxia, som refererar till ett tillstånd av syrebrist.

Verket hämtar inspiration från Östersjön och är ett begrundande över utrotning, framtida arkeologi och djup tid, som spekulerar om de samtida vetenskapliga villkoren och tekniker relaterade till djuphavsgruvor och kartläggning av havet (LIDAR, bearbetade data från Landsat och polarimetri) ur en framtida arkeologs tänkta perspektiv. Genom att undersöka havsbäckenet ur vad hon kallar ett “utomjordiskt arkeologiskt perspektiv”, syftar Škarnulytė till att rekonstruera mytologier och föreställningar om det förflutna och nuet, och titta på dem från en framtida observationsplats. Filmen väver samman olika ämnen: missförhållandena i Östersjön, en rymdfarkost som enligt uppgift ligger på botten av Östersjön; det antropogena fenomenet hypoxi, d.v.s. syrebrist som gör att döda zoner uppstår i hav; och den litauiska myten om havsgudinnan Jūratė, vars bärnstenspalats under vågorna förstördes på grund av hjältinnans flört med en människa. Myten möter vetenskap och science fiction under vågorna.

Emilija Skarnulyte, Hypoxia, 2023, Helsinki Biennial 12.6.-17.9.2023, Vallisaari, Helsinki, Photo: © HAM/Helsinki Biennial/Kirsi Halkola

2022 deltog Škarnulytė i grupputställningen Penumbra som organiserats av Fondazione In Between Art Film på den 59:e Venedigbiennalen. Emilija Škarnulytė representerade Litauen på XXII Triennale di Milano och ingick i den Baltiska paviljongen på Venedigbiennalen för arkitektur 2018. Hon har haft soloutställningar på Tate Modern (2021), Kunsthaus Pasquart (2021), Den Frie (2021), Nationalmuseum i Vilnius (2021), CAC (2015) och Künstlerhaus Bethanien (2017) samt deltagit i grupputställningar på Ballroom Marfa, Seouls konstmuseum, Kadist och den första Rigabiennalen.

Hennes filmer finns representerade i samlingarna på IFA, Kadist och Centre Pompidou och har visats på Serpentine Gallery, London, Centre Pompidou, Frankrike, och MOMA, New York samt på filmfestivaler som Visions du Réel, HOT DOCS, Rotterdam, Busan, och Oberhausen.

2019  tilldelades Emilija Škarnulytė Future Generation Art Prize, och bland hennes övriga priser kan Kino der Kunsts projektpris, München (2017), Sparebankstiftelsen DNB:s konstnärspris (2017), och det nationella litauiska konstpriset för unga konstnärer (2016) nämnas. Nyligen nominerades hon till ett Ars Fennica-pris 2023.