Det viktigaste i Paweł Althamers sociala konst är inte slutresultatet utan själva processen och det att man leker tillsammans. Han skapade sitt konstverk för Helsingforsbiennalen i samarbete med Sveaborgs fängelse.
Socialt agerande är en resurs i Paweł Althamers (f. 1967) konst. Skulptören involverar såväl familjemedlemmar och grannar som personer han möter på gatan i sin konst. Samarbetet resulterar i till exempel skulpturer, totempelare enligt konstnären, som är spår av processen. Konstverken introducerar konstnärlig praxis också i offentliga rum, där människor rör sig. I samband med sin soloutställning på HAM 2019 utvidgade Althamer utställningen till Helsingforsförorten Jakobacka. Det viktigaste i social konst är inte slutresultatet utan själva processen och det att man leker tillsammans.
Att söka efter de egna gränserna utgör en del av Althamers konst. Den egna kroppen är det närmaste motivet för honom, och via den får han kontakt med andra människor. Genom att skapa konst tillsammans ger han också deltagarna möjlighet till en ny sorts introspektion. Althamer har bland annat skapat social konst i en förort i Warszawa, där han bott länge. Förortsidentiteten är en viktig del av honom som konstnär. I sina engagerande projekt erkänner han inte samhälleliga och sociala skillnader.
Sju fångar, 2020
Paweł Althamer skapade sitt konstverk för Helsingforsbiennalen i samarbete med Sveaborgs fängelse och sina konstnärsvänner Leszek Molski och Jacek Taszakovski. Filmen är helt och hållet inspelad i Finland. Althamer spelar en av de sju fångarna som flyr från fängelset. Efter en resa över land och hav hittar de till slut vägen tillbaka till naturen och sig själva.
Konstverket består av två delar. I filmen som inspelats med VR-teknik får åskådaren komma med på resan mot friheten som en av fångarna för att begrunda sitt förhållande till den omgivande verkligheten och tekniken. Den andra delen består av en dokumentärfilm om inspelningen av filmen.
Bild 1: Matti Pyykkö/Helsingforsbiennalen